Frågor du bör ställa dig innan FIRE

Hos FruEB dök frågan upp gällande vad alla vi som sparar ska göra med våra liv när målet med oberoendet är nått? Det vill säga, när du blir ekonomiskt oberoende vad gör du då?

Har du ens tänkt på det eller är det mer av "det löser sig"? Lite fräscht sådär att gräset är grönare på andra sidan? (Och väl där är det inte alls så?) Finns dom som efter FIRE uppståndelsen även gått tillbaks till arbetslivet. Inget fel i det såklart, och jag antar att dessa personer får en rejäl boost av att utföra sina arbeten på sitt sätt. För dom är fortfarande inte beroende av lönen. Det ger stöd åt tanken att lyckan skapas inifrån och inte utifrån. Men jag tror att det som så mycket annat är en blandning.

Det finns såklart en checklista för att förbereda dig för just det här hos Ournextlife. Jag svennifyar (fri sjukvård och pension ftw!) listan här nedan och visar att jag minsann har någorlunda koll. Jag kör nedan endast rubrikerna, så vill ni läsa förklaringarna för varje rubrik hedda på över till Ournextlife.  (head on over, get it?)

1. How will you support yourself or your family without a job? (And will that change over time?)

Det här känns ezpz! När målet på dryga 2 mille är nått, plus då något sidogig/timjobb är det så jag försörjer mig. Utdelningarna trillar in och vid behov kan jag även sälja av fonder då min portfölj är diversifierad och består av både utdelningsaktier och indexkramande. Målet är ca 5 000 riksdaler per månad i utdelning och det kommer då att tillsammans med extrajobben/ta av kapitalet att täcka mina utgifter. Detta är för övrigt ett av mina långsiktiga mål att få ner mina utgifter. Årslägsta 2019 är mars månad med utgifter på 13 842kr. Varav 2000kr är direkt amortering på bostaden som snart är färdigt. Det att jämföra med årshögsta 2018 på närmare 21.000 (extra dyr månad men skillnaden är rejäl).

2. What is your backup plan for dealing with financial emergencies or hardship?

Well, går nu allt åt helvete får jag börja jobba igen heltid eller liknande. Finns det nu inga jobb åt mig så är jag ändå i en bättre position ekonomiskt än långt innan "FIRE", för då hade jag inga pengar sparade. Worst case är att göra slut på kapitalet och därefter (innan?) söka bidrag.

3. How will you get health care?

Not applicable, men medlidande till amerikaner som får betala tusenlappar per månad för en försäkring. 

4. How will you keep your body and mind healthy?

Det här känns som det absolut enklaste, med mer fri tid kommer jag att både äta bättre och röra på mig mer. Det här händer redan per automatik när jag är på semester. Frågan är mer hur håller jag min kropp och hjärna i trim redan idag när jag arbetar 100% +familj o das livspussel?

5. What are you retiring to?

Mer att jag "retiring from" något jag inte är helt tillfreds med. Ournextlife skriver:
 Nothing is worse than saving for years to retire early, burning bridges in your career, and then discovering that you’re bored

Det måste vara så hemskt. Jag ser det som att jag går från att inte bestämma helt över min tid till att bestämma över min tid. Det är hela grejen. Frihetskänslan! Jag inbillar mig att det blir lite som när jag började jobba, friheten att köpa vad jag vill, egen bostad och att slippa studera. Det här känns som nästa naturliga steg. Vidare tror jag att vanliga jobb oftast är mycket rutin efter ett tag, och att vi människor mår bäst av utmaningar och att lära oss nytt. Det finns såklart sådana jobb men jag vill ha lyxen att välja mina egna tider och inte vara bunden till en plats. Som person har jag mer eller mindre aldrig haft tråkigt eller inget att göra, även på semestrar, ungdomens sommarlov eller liknande. Listan över saker jag vill göra växer konstant. Det tragiska vore tvärtom, att ha en massa idéer och inte få utlopp för en enda.

6. What will your living situation be?

Kvar i bostadsrätt där jag är nu. Eventuellt flytta längre ut beroende på hur mycket kapital det kan frigöra, så i klarspråk sälja det jag har nu och köpa något billigare för att få ner månadskostnaden.
Det beror helt enkelt på, och något jag får ta hänsyn till när det närmar sig. I nuläget blir det för dyrt att sälja, köpa nytt och då lägga till pendlingskostnader.

7. What do you want a day in retirement to look like?

Den mest spännande frågan!
Första tiden, upp till ett halvår blir ett ganska lugnt anpassningsfönster. Det verkar inte helt ovanligt med någon form av depression och självbearbetning i början. Därefter fortsätter jag att plocka från någon av alla de idéer jag har samlat på mig. Några är redan påbörjade för jag kan inte vänta hur länge som helst, men tiden räcker inte till som det är nu. Kostnaden är också relativt låg för mina planer, ett par hundralappar eller som högst ett par tusenlappar, så inget som påverkar min försörjning eller äter av cashstaschen! 

8. What will your social circles and interactions be like?

Kan bara bli bättre. Nu är det mestadels jobb, sen hem o livspussla.

9. How will you and your partner, if you have one, stay on the same page about money and life goals?

Vi har det inte nu och knappast senare heller. Men ekonomin är separerad samtidigt som vi kan prata om pengar och utgifter utan bråk så jag känner mig hoppfull. På sikt kanske min frihet skapar en viss ånger för andra att dom inte hängde på tåget. Det går såklart fler, men förlorad tid kommer inte åter.

10. How will you define yourself and derive self worth post-career?

Definierar mig inte idag beroende på mitt arbete utan mer efter hur jag i övrigt lever mitt liv och vad jag tar för mig. Här ser jag ingen egentlig skillnad för mitt personliga värde. Resan i sig känn som halva grejen och det är riktigt spännande att se hur min ekonomi, men framförallt inställning till saker och ting ändras när jag har ett mål att följa. Självförbättringen är något som aldrig slutar utan det finns alltid mer roligt att göra. Det är väl själva målet med allt det här, att på något sätt bli en bättre människa.

Vad tycker du?

Kommentarer

  1. Angående punkt 10: Hela grejen med att koppla ihop hela sitt värde som människa med sin karriär känns så främmande! Kan verkligen ömma för dem som känner så.
    Undrar om detta är vanligare i USA tro?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med :). Du är ju inte ditt jobb. När jag skrev inlägget hade jag ett enkelt "Va?" på punkt 10 då jag inte kände att det rörde mig.

      Däremot är fortfarande en av standardfrågorna nära nya människor träffas"vad jobbar du med?". Jag förstår själva tanken men försöker själv fråga något annat.

      Radera

Skicka en kommentar